Канал: Din Kemi

2.2.12 Dubbelbindningar kan vara cis eller trans

2.2.12 Dubbelbindningar kan vara cis eller trans

6.8 Kemins historia

6.8 Kemins historia

6.3.10 Vätskekromatografi

6.3.10 Vätskekromatografi

6.3.8 Papperskromatografi

6.3.8 Papperskromatografi

6.3.5 Kristallation

6.3.5 Kristallation

6.3.4 Indunstning

6.3.4 Indunstning

5.6.4 Grafit leder ström

5.6.4 Grafit leder ström

5.10.2 Livscykelanalys

5.10.2 Livscykelanalys

4.12.10 Analys av pulver i vätskekromatograf

4.12.10 Analys av pulver i vätskekromatograf

4.12.5 Framkallning av fingeravtryck

4.12.5 Framkallning av fingeravtryck

4.9.2 Vattenfärg, pastellkrita och oljefärg

4.9.2 Vattenfärg, pastellkrita och oljefärg

4.7.3 Katalysator

4.7.3 Katalysator

3.7.1 Synaps, receptor och signalsubstanser

3.7.1 Synaps, receptor och signalsubstanser

1.4.1 Light-läsk har lägre densitet

1.4.1 Light-läsk har lägre densitet

1.5.3 Saltlösning

1.5.3 Saltlösning

1.5.2 Saltgruva

1.5.2 Saltgruva

1.5.1 Salthalten i Atlanten

1.5.1 Salthalten i Atlanten

1.3.11 Ytspänning

1.3.11 Ytspänning

1.3.9 Etanol är vattenlösligt

1.3.9 Etanol är vattenlösligt

1.3.8 Värme bryter vätebindningar

1.3.8 Värme bryter vätebindningar

1.3.7 Vattenmolekyler i flytande vatten

1.3.7 Vattenmolekyler i flytande vatten

1.3.5 Kondenserad vattenånga

1.3.5 Kondenserad vattenånga

1.3.4. Underkylt vatten

1.3.4. Underkylt vatten

1.3.1 Vattnets densitet

1.3.1 Vattnets densitet

1.3.2 Jorden - den blå planeten

1.3.2 Jorden - den blå planeten

1.2.3 Kokpunkt

1.2.3 Kokpunkt

1.2.2 Kalottmodell, streckformel och skelettformel

1.2.2 Kalottmodell, streckformel och skelettformel

1.2.1 Lukter binder till luktreceptorer

1.2.1 Lukter binder till luktreceptorer

1.1.9 Salt löser sig i vatten

1.1.9 Salt löser sig i vatten

1.1.5 - Kemiska ämnens uppbyggnad

1.1.5 - Kemiska ämnens uppbyggnad

1.1.6 - Helium som exempel på obundna atomer

1.1.6 - Helium som exempel på obundna atomer

1.1.4 Tre olika synsätt på kemi

1.1.4 Tre olika synsätt på kemi

4.12.7 Gaskromatografi steg för steg - Din Kemi

4.12.7 Gaskromatografi steg för steg - Din Kemi

4.12.8 Masspektrometri steg för steg - Din Kemi

4.12.8 Masspektrometri steg för steg - Din Kemi

6.3.1 Kemistens metoder och redskap - Din Kemi

6.3.1 Kemistens metoder och redskap - Din Kemi

4.12.9 Vätskekromatografi steg för steg - Din Kemi

4.12.9 Vätskekromatografi steg för steg - Din Kemi

6.4.1 Kolets kretslopp - Din Kemi

6.4.1 Kolets kretslopp - Din Kemi

6.6.1 Kvävets kretslopp - Din Kemi

6.6.1 Kvävets kretslopp - Din Kemi

6.5.1 Vattnets kretslopp - Din Kemi

6.5.1 Vattnets kretslopp - Din Kemi

6.1.2 Skyddsutrustning vid brand - Din Kemi

6.1.1 Farosymboler - Din Kemi

6.1.1 Farosymboler - Din Kemi

6.2.1 Laborationsrapport - Din Kemi

6.2.1 Laborationsrapport - Din Kemi

4.12.1 Kriminalkemi - Din Kemi

4.12.1 Kriminalkemi - Din Kemi

1.6.4 syra i vatten - Din Kemi

1.6.4 syra i vatten - Din Kemi

5.5.2 1000 liter luft - Din Kemi

5.5.2 1000 liter luft - Din Kemi

5.6.2 Diamanter har mycket högt brytningsindex - Din Kemi

5.6.2 Diamanter har mycket högt brytningsindex - Din Kemi

5.7.9 Brandtriangel - Din Kemi

5.7.9 Brandtriangel - Din Kemi

5.1.3 Klorofyll absorberar ljus - Din Kemi

5.1.3 Klorofyll absorberar ljus - Din Kemi

5.4.4 Avloppsreningsverk renar vattnet i flera steg - Din Kemi

5.4.4 Avloppsreningsverk renar vattnet i flera steg - Din Kemi

5.3.4 Jord består av mineral, mullämnen och porer - Din Kemi

5.3.4 Jord består av mineral, mullämnen och porer - Din Kemi

5.3.3 Vissa växter kan fixera kväve - Din Kemi

5.3.3 Vissa växter kan fixera kväve - Din Kemi

5.3.1 Surtsey - Din Kemi

5.3.1 Surtsey - Din Kemi

5.3.2 Kväve finns i konstgödsel - Din Kemi

5.3.2 Kväve finns i konstgödsel - Din Kemi

5.6.7 Aktivt kol adsorberar kemiska ämnen - Din Kemi

5.6.7 Aktivt kol adsorberar kemiska ämnen - Din Kemi

5.6.3 Diamant struktur - Din Kemi

5.6.3 Diamant struktur - Din Kemi

5.6.1 Diamanter är oerhört hårda - Din Kemi

5.6.1 Diamanter är oerhört hårda - Din Kemi

5.6.8 Fulleren struktur - Din Kemi

5.6.8 Fulleren struktur - Din Kemi

5.6.6 Grafen struktur - Din Kemi

5.6.6 Grafen struktur - Din Kemi

5.6.5 Grafit struktur - Din Kemi

5.6.5 Grafit struktur - Din Kemi

5.7.1 Eld är kemiska reaktioner - Din Kemi

5.7.1 Eld är kemiska reaktioner - Din Kemi

5.7.7 Syrgas, vätgas och knallgas - Din Kemi

5.7.7 Syrgas, vätgas och knallgas - Din Kemi

5.7.5 Lågornas färger beror på vad som brinner - Din Kemi

5.7.5 Lågornas färger beror på vad som brinner - Din Kemi

5.8.2 Naturgas består mest av metan - Din Kemi

5.8.2 Naturgas består mest av metan - Din Kemi

5.7.8 Raketer - Din Kemi

5.7.8 Raketer - Din Kemi

5.7.3 Fenoler i rökt fisk - Din Kemi

5.7.3 Fenoler i rökt fisk - Din Kemi

5.7.2 Stearinljus och sotpartiklar - Din Kemi

5.7.2 Stearinljus och sotpartiklar - Din Kemi

5.7.4 Tända en tändsticka - Din Kemi

5.7.4 Tända en tändsticka - Din Kemi

5.8.4 Destillation av råolja - Din Kemi

5.8.4 Destillation av råolja - Din Kemi

5.8.6 I förbränningsmotorn sker en mycket snabb förbränning - Din Kemi

5.8.6 I förbränningsmotorn sker en mycket snabb förbränning - Din Kemi

5.8.5 Bitumen används som asfalt - Din Kemi

5.8.5 Bitumen används som asfalt - Din Kemi

5.8.7 Kolväte i diesel och bensin - Din Kemi

5.8.7 Kolväte i diesel och bensin - Din Kemi

5.8.3 Raffinaderier renar och förädlar kolväten - Din Kemi

5.8.3 Raffinaderier renar och förädlar kolväten - Din Kemi

5.8.1 Stenkol och olja - Din Kemi

5.8.1 Stenkol och olja - Din Kemi

5.9.5 Bioackumulering - Din Kemi

5.9.5 Bioackumulering - Din Kemi

5.9.3 Ozonhål - Din Kemi

5.9.3 Ozonhål - Din Kemi

5.9.2 Ozonskiktet skyddar oss mot skadlig strålning - Din Kemi

5.9.2 Ozonskiktet skyddar oss mot skadlig strålning - Din Kemi

5.9.1 Marin nedskräpning - Din Kemi

5.9.1 Marin nedskräpning - Din Kemi

5.9.4 Växthusgaser värmer upp jordklotet - Din Kemi

5.9.4 Växthusgaser värmer upp jordklotet - Din Kemi

5.1.1 Fotosyntesen - Din Kemi

5.1.1 Fotosyntesen - Din Kemi

5.1.2 Fotosyntesen sker inuti växternas blad - Din Kemi

5.1.2 Fotosyntesen sker inuti växternas blad - Din Kemi

5.1.4 Fotosyntesen är livsnödvändig - Din Kemi

5.1.4 Fotosyntesen är livsnödvändig - Din Kemi

5.2.4 Cellulosa bildar långa fibrer - Din Kemi

5.2.4 Cellulosa bildar långa fibrer - Din Kemi

5.2.8 Mekanisk massa gulnar - Din Kemi

5.2.8 Mekanisk massa gulnar - Din Kemi

5.2.7 Tillverkning av pappersmassa - Din Kemi

5.2.7 Tillverkning av pappersmassa - Din Kemi

5.2.9 Pappersbruk - Din Kemi

5.2.9 Pappersbruk - Din Kemi

5.2.10 Cellulosaderivat - Din Kemi

5.2.10 Cellulosaderivat - Din Kemi

5.2.6 Cellulosa binder vatten - Din Kemi

5.2.6 Cellulosa binder vatten - Din Kemi

5.2.3 Tändstickor är gjorda av aspträ - Din Kemi

5.2.3 Tändstickor är gjorda av aspträ - Din Kemi

5.11.3 Xylitoltuggummi - Din Kemi

5.11.3 Xylitoltuggummi - Din Kemi

5.2.2 Virke - Din Kemi

5.2.2 Virke - Din Kemi

5.2.1 Årsringar - Din Kemi

5.2.1 Årsringar - Din Kemi

5.4.1 Urbant vatten - Din Kemi

5.4.1 Urbant vatten - Din Kemi

5.4.2 Dagvatten - Din Kemi

5.4.2 Dagvatten - Din Kemi

5.5.1 Luftföroreningar - Din Kemi

5.5.1 Luftföroreningar - Din Kemi

5.5.5 Mest luftföroreningar i städer - Din Kemi

5.5.5 Mest luftföroreningar i städer - Din Kemi

5.5.4 Moln - Din Kemi

5.5.4 Moln - Din Kemi

5.5.6 Skogsdöd berodde på surt regn - Din Kemi

5.5.6 Skogsdöd berodde på surt regn - Din Kemi

5.5.3 Atmosfären har olika lager - Din Kemi

5.5.3 Atmosfären har olika lager - Din Kemi

5.11.2 Kemiskt laboratorium - Din Kemi

5.11.2 Kemiskt laboratorium - Din Kemi

5.11.4 DDT Reklamfilm från 40-talet - Din Kemi

5.11.4 DDT Reklamfilm från 40-talet - Din Kemi

5.10.1 Papper eller plast - Din Kemi

5.10.1 Papper eller plast - Din Kemi

5.10.3 Livscykelanalys i fyra steg - Din Kemi

5.10.3 Livscykelanalys i fyra steg - Din Kemi

4.5.7 En mobil innehåller värdefulla metaller - Din Kemi

4.5.7 En mobil innehåller värdefulla metaller - Din Kemi

4.4.2 De flesta grundämnen är metaller - Din Kemi

4.4.2 De flesta grundämnen är metaller - Din Kemi

4.4.12 Därför rostar cyklar - Din Kemi

4.4.12 Därför rostar cyklar - Din Kemi

4.5.4 Halvledare har ett halvstort bandgap - Din Kemi

4.5.4 Halvledare har ett halvstort bandgap - Din Kemi

4.5.2 Mobiltelefonens batteri innehåller litiumjoner - Din Kemi

4.5.2 Mobiltelefonens batteri innehåller litiumjoner - Din Kemi

4.8.4 Termoplaster och härdplaster - Din Kemi

4.8.4 Termoplaster och härdplaster - Din Kemi

4.11.12 Nylon molekylmodell - Din Kemi

4.11.12 Nylon molekylmodell - Din Kemi

3.6.5 Etanol i blodet mäts i promille - Din Kemi

3.6.5 Etanol i blodet mäts i promille - Din Kemi

4.3.1 Röntgen - Din Kemi

4.3.1 Röntgen - Din Kemi

4.4.7 Legeringar är blandningar av metaller - Din Kemi

4.4.7 Legeringar är blandningar av metaller - Din Kemi

4.1.3 Halogener tar gärna upp en extra elektron - Din Kemi

4.1.3 Halogener tar gärna upp en extra elektron - Din Kemi

4.4.3 Metallglans - Din Kemi

4.4.3 Metallglans - Din Kemi

4.2.3 Tungt vatten - Din Kemi

4.2.3 Tungt vatten - Din Kemi

4.5.1 Mobiltelefonen innehåller många olika slags atomer - Din Kemi

4.5.1 Mobiltelefonen innehåller många olika slags atomer - Din Kemi

4.2.7 Elektronmikroskop - Din Kemi

4.2.7 Elektronmikroskop - Din Kemi

4.6.3 Järnmalmsgruva - Din Kemi

4.6.3 Järnmalmsgruva - Din Kemi

4.6.1 Vulkan - Din Kemi

4.6.1 Vulkan - Din Kemi

5.7.11 Brandsläckare - Din Kemi

5.7.11 Brandsläckare - Din Kemi

4.7.1 Elefanttandkräm - Din Kemi

4.7.1 Elefanttandkräm - Din Kemi

4.7.2 Enzymer skyndar på kemiska reaktioner - Din Kemi

4.7.2 Enzymer skyndar på kemiska reaktioner - Din Kemi

5.7.6 Explosioner är mycket snabb förbränning - Din Kemi

5.7.6 Explosioner är mycket snabb förbränning - Din Kemi

4.7.4 Polyeten polypropen - Din Kemi

4.7.4 Polyeten polypropen - Din Kemi

4.8.3 Blodpåsar är gjorda av plast - Din Kemi

4.8.3 Blodpåsar är gjorda av plast - Din Kemi

4.8.9 Gummi är elastiskt - Din Kemi

4.8.9 Gummi är elastiskt - Din Kemi

4.8.5 Volymplaster - exempel på produkter - Din Kemi

4.8.5 Volymplaster - exempel på produkter - Din Kemi

4.8.6 Volymplaster molekylmodell - Din Kemi

4.8.6 Volymplaster molekylmodell - Din Kemi

4.8.2 Polymerisering av vinylklorid - Din Kemi

4.8.2 Polymerisering av vinylklorid - Din Kemi

4.8.8 Polymerisation - Din Kemi

4.8.8 Polymerisation - Din Kemi

4.9.1 Färg och komplementfärg- Din Kemi

4.9.1 Färg och komplementfärg- Din Kemi

4.8.1 Solceller som tillverkas av plast - Din Kemi

4.8.1 Solceller som tillverkas av plast - Din Kemi

4.8.7 Teflon PTFE - Din Kemi

4.8.7 Teflon PTFE - Din Kemi

4.10.7 Enzymer bryter ner stora molekyler- Din Kemi

4.10.7 Enzymer bryter ner stora molekyler- Din Kemi

4.10.3 Tensider diskar rent - Din Kemi

4.10.3 Tensider diskar rent - Din Kemi

4.10.1 Schampo, smuts och tvätt - Din Kemi

4.10.1 Schampo, smuts och tvätt - Din Kemi

4.10.6 Maskindiskmedel gör tvål av fett - Din Kemi

4.10.6 Maskindiskmedel gör tvål av fett - Din Kemi

4.10.2 Smutsen på kläder - Din Kemi

4.10.2 Smutsen på kläder - Din Kemi

4.10.4 Tensider är ytaktiva ämnen - Din Kemi

4.10.4 Tensider är ytaktiva ämnen - Din Kemi

4.10.5 Fett kan omvandlas till tvål - Din Kemi

4.10.5 Fett kan omvandlas till tvål - Din Kemi

4.11.3 Bomull består av cellulosa - Din Kemi

4.11.3 Bomull består av cellulosa - Din Kemi

4.11.2 Bomull är den vanligaste naturfibern - Din Kemi

4.11.2 Bomull är den vanligaste naturfibern - Din Kemi

4.11.4 Cellulosa är en polysackarid - Din Kemi

4.11.4 Cellulosa är en polysackarid - Din Kemi

4.11.5 Ull består av keratin - Din Kemi

4.11.5 Ull består av keratin - Din Kemi

4.11.1 Kemin gör kläderna - Din Kemi

4.11.1 Kemin gör kläderna - Din Kemi

4.11.11 Nylon består av polymerer - Din Kemi

4.11.11 Nylon består av polymerer - Din Kemi

4.11.10 Polyetentereftalat PET - Din Kemi

4.11.10 Polyetentereftalat PET - Din Kemi

4.11.9 Polyester består av polymerer - Din Kemi

4.11.9 Polyester består av polymerer - Din Kemi

4.11.8 Silkesfibern - en stark naturfiber - Din Kemi

4.11.8 Silkesfibern - en stark naturfiber - Din Kemi

4.11.7 Silke bildas av insektslarver - Din Kemi

4.11.7 Silke bildas av insektslarver - Din Kemi

4.11.6 Ull är uppbyggt av keratin - Din Kemi

4.11.6 Ull är uppbyggt av keratin - Din Kemi

4.12.3 Blodspår kan binda person till brottsplats - Din Kemi

4.12.3 Blodspår kan binda person till brottsplats - Din Kemi

4.12.2 Brottsplatsundersökning - Din Kemi

4.12.2 Brottsplatsundersökning - Din Kemi

4.12.4 Fingeravtryck kan avslöja vem - Din Kemi

4.12.4 Fingeravtryck kan avslöja vem - Din Kemi

4.12.6 Ämne analyseras med gaskromatografi - Din Kemi

4.12.6 Ämne analyseras med gaskromatografi - Din Kemi

5.4.3 Ytvatten renas innan det används som dricksvatten - Din Kemi

5.4.3 Ytvatten renas innan det används som dricksvatten - Din Kemi

4.3.7 Joniserande strålning kan absorberas i material - Din Kemi

4.3.7 Joniserande strålning kan absorberas i material - Din Kemi

4.3.4 Det går att klyva atomer - Din Kemi

4.3.4 Det går att klyva atomer - Din Kemi

4.4.14 Metaller kan ha hög eller låg smältpunkt - Din Kemi

4.4.14 Metaller kan ha hög eller låg smältpunkt - Din Kemi

4.4.11 Korrosion och rost - Din Kemi

4.4.11 Korrosion och rost - Din Kemi

4.1.1 Patiens med grundämnen - Din Kemi

4.1.1 Patiens med grundämnen - Din Kemi

4.4.13 Natrium reagerar med vatten - Din Kemi

4.4.13 Natrium reagerar med vatten - Din Kemi

4.4.5 Natrium kan skäras med kniv - Din Kemi

4.4.5 Natrium kan skäras med kniv - Din Kemi

4.4.8 Mässing är en legering - Din Kemi

4.4.8 Mässing är en legering - Din Kemi

4.4.1 Minnesmetall - Din Kemi

4.4.1 Minnesmetall - Din Kemi

4.4.4 Metallen i en elektrisk sladd leder elektroner - Din Kemi

4.4.4 Metallen i en elektrisk sladd leder elektroner - Din Kemi

4.3.6 Kärnkraftverk - Din Kemi

4.3.6 Kärnkraftverk - Din Kemi

4.4.10 Den flytande metallen kvicksilver - Din Kemi

4.4.10 Den flytande metallen kvicksilver - Din Kemi

4.3.5 Kärnreaktion - Din Kemi

4.3.5 Kärnreaktion - Din Kemi

m43 kedjereakt 720p 1

m43 kedjereakt 720p 1

4.3.2 Kol14 - Din Kemi

4.3.2 Kol14 - Din Kemi

4.3.3 Sönderfallskedja - Din Kemi

4.3.3 Sönderfallskedja - Din Kemi

4.4.6 Blyplåtar böjs enkelt - Din Kemi

4.4.6 Blyplåtar böjs enkelt - Din Kemi

4.2.5 Diagonalregeln Periodiska systemet - Din Kemi

4.2.5 Diagonalregeln Periodiska systemet - Din Kemi

4.6.2 Makadam och stenmjöl - Din Kemi

4.6.2 Makadam och stenmjöl - Din Kemi

4.2.6 Natriumjon och kloridjon - Din Kemi

4.2.6 Natriumjon och kloridjon - Din Kemi

4.2.1 Allting består av atomer - Din Kemi

4.2.1 Allting består av atomer - Din Kemi

4.2.2 Deuterium - Din Kemi

4.2.2 Deuterium - Din Kemi

4.5.6 Magnetiska grundämnen - Din Kemi

4.5.6 Magnetiska grundämnen - Din Kemi

4.5.5 Lysdiod LED - Din Kemi

4.5.5 Lysdiod LED - Din Kemi

4.4.9 Metaller kan vara lätta eller tunga - Din Kemi

4.4.9 Metaller kan vara lätta eller tunga - Din Kemi

4.5.3 Litiumbatteri - Din Kemi

4.5.3 Litiumbatteri - Din Kemi

4.1.2 Periodiska systemet är en bruksanvisning - Din Kemi

4.1.2 Periodiska systemet är en bruksanvisning - Din Kemi

3.1.9 Antikropp - Din Kemi

3.1.9 Antikropp - Din Kemi

3.7.2 Droger liknar dopamin - Din Kemi

3.7.2 Droger liknar dopamin - Din Kemi

3.7.3 opiumvallmo - Din Kemi

3.7.3 opiumvallmo - Din Kemi

m35 gasmask 720p 1

m35 gasmask 720p 1

3.5.4 Gasmask och rök - Din Kemi

3.5.4 Gasmask och rök - Din Kemi

3.5.1 Giftig flugsvamp - Din Kemi

3.5.1 Giftig flugsvamp - Din Kemi

3.5.3 Korv med nitrit - Din Kemi

3.5.3 Korv med nitrit - Din Kemi

3.5.2 Ett glas vatten - Din Kemi

3.5.2 Ett glas vatten - Din Kemi

3.4.5 Kopiering av DNA - Din Kemi

3.4.5 Kopiering av DNA - Din Kemi

3.4.6 Korrigering av fel i DNA - Din Kemi

3.4.6 Korrigering av fel i DNA - Din Kemi

3.4.2 Tumörer kan bilda metastaser - Din Kemi

3.4.2 Tumörer kan bilda metastaser - Din Kemi

3.4.1 Cancer - Din Kemi

3.4.1 Cancer - Din Kemi

m34 dnastruktur 720p 1

m34 dnastruktur 720p 1

3.4.3 Information finns lagrat i DNA - Din Kemi

3.4.3 Information finns lagrat i DNA - Din Kemi

3.4.7 Strålbehandling - Din Kemi

3.4.7 Strålbehandling - Din Kemi

3.4.4 Translation - Din Kemi

3.4.4 Translation - Din Kemi

3.3.1 Förkylning - Din Kemi

3.3.1 Förkylning - Din Kemi