DEFINITION AV ORDET PEDAGOGIK
Låt mig börja med min enkla och breda definition av ordet pedagogik.
Vilket område handlar det om, generellt sett?
Pedagogik kan sägas handla om sådant som hör till uppfostran, undervisning och utbildning.
Vad handlar det om, mer specifikt?
Mer specifikt handlar det om erfarenheter och metoder som diskuteras och används i uppfostran, undervisning och utbildning.
HUR ORDET PEDAGOGIK KAN ANVÄNDAS
Det finns två sätt att använda ordet pedagogik. Dels i vardagliga sammanhang, dels i akademiska sammanhang på högskolor och universitet.
Den vardagliga användningen av ordet pedagogik
Enstaka individers och gruppers försök att diskutera och förstå uppfostran, undervisning och utbildning, är exempel på hur ordet pedagogik används i vardagliga sammanhang.
Det handlar ofta om enskilda händelser i vardagen som kan vara både intressanta och relevanta. Exempelvis, en pedagogisk person, det vill säga, någon som anses vara duktig på att lära ut saker, exempel en skicklig bilskollärare. Ett annat vardagligt exempel kan vara en text eller en figur som uppfattas som pedagogisk. Man pratar då om en specifik illustration eller en steg-för-steg-beskrivning i en instruktionsbok som fungerar bra och verkligen lär ut hur man ska utföra något.
Dock, detta tillfälliga användande av ordet pedagogik vid ett specifikt tillfälle skapar ingen allmänt eller bestående teori, som kan vara till nytta för fler än de som direkt berörs.
Den vetenskapliga användningen av ordet pedagogik
Vetenskaplig forskning om uppfostran, undervisning och utbildning skapar resultat, teorier, modeller och begrepp som är generella och till nytta för många.
Forskarna kan visserligen vara inspirerade av enskilda händelser i vardagen men genom upprepade studier och omfattande reflektion sammanställer de generella erfarenheter av allmänt intresse.
OLIKA TYPER AV PEDAGOGISK FORSKNING
Jag skulle vilja säga att det finns tre typer av pedagogisk forskning. För det första har vi den mer eller mindre fria pedagogiska grundforskningen. För det andra, en mer fokuserad och samhällsnyttig pedagogisk forskning. För det tredje, en typ av forskning som fokuserar och hjälper till att stötta och utveckla läraryrket och skolväsendet.
Pedagogisk grundforskning
Den pedagogiska grundforskningen har inte specifika och praktiska mål. Det handlar istället om ett förutsättningslöst sökande efter förut okända mönster och resultat i syfte att utveckla befintliga teorier och begrepp eller skapa nya.
Ett exempel kan vara en allmän studie om vad som kännetecknar uppskattade instruktörer. Forskarna väljer då att studera, exempelvis, bilskollärare. Det övergripande syftet att bidra med ny kunskap om vad som kännetecknar erkänt duktiga och framgångsrika instruktörer. Detta utan krav på att studiens resultat måste vara till direkt nytta för denna specifika bransch eller yrkeskår. begrepp
Samhällsnyttig pedagogisk forskning
Den samhällsnyttiga pedagogiska forskningen har bestämda mål och strävar efter att förbättra sådant som är till nytta för landet. Det kan vara forskning om för samhället strategiskt viktiga grupper eller organisationer som ligger till grund för planering och utveckling. Ett exempel på sådan forskning kan vara en studie vars syfte är att utvärdera en politiskt finansierad investering för att förbättra undervisningen vid landets polisskolor. Denna utvärdering har då som uttalat mål att skapa pedagogiska rekommendationer för denna samhällsviktiga funktion.
Utbildningsvetenskaplig pedagogisk forskning
Den utbildningsvetenskapliga pedagogiska forskningen handlar om utbildning och undervisning. Den bidrar till en högre kvalitet i så väl förskola och skola som i lärarutbildning och är till nytta för yrkesverksamma lärare, övrig personal, lärarstudenter och skolan i stort.
Ett exempel kan vara en studie för att få fler elever att uppskatta ett specifikt skolämne. Ett mål för denna forsknings kan då vara att skapa pedagogiska rekommendationer för lärare om hur de kan arbeta i sina klassrum.
Ett annat exempel på utbildningsvetenskapligt centrerad pedagogisk forskning är det som kallas läroplanforskning. Denna typ av forskning undersöker hur politik, kunskapssyn och värderingar påverkar både läroplaner och den skolundervisning som bedrivs.
