I debatten innan Sverige blev medlemmar i Nato var mantrat att ”vi måste gå med” med hänvisning till det kraftigt försämrade säkerhetsläget. Detta gjorde att många frågor om vad som händer med Sverige vid ett medlemskap och vilken medlem Sverige ska och kan vara försvann i diskussionen. Nu är Sverige med och det är dags att ställa de frågor som inte ställts. Vilken typ av medlem kan Sverige vara i Nato?

Fokus i diskussionen kring det svenska medlemskapet i Nato har dominerats av den militära dimensionen av försvarsalliansen men organisationen är också en politisk organisation. Att Nato även är en politisk allians kräver en större diskussion som snarare berör Sveriges utrikespolitik. Hur fungerar den politiska dimensionen av Nato? Vem bestämmer och vilket inflyttande kan Sverige ha? Vilka lärdomar kan vi dra från andra likasinnade medlemmar?

I seminariet ställer vi oss även frågan om det svenska medlemskapet i Nato påverkat Sveriges arbete för fred och säkerhet i världen samt om bilden av Sverige förändrats utomlands i och med medlemskapet.

Program
00:00 Inledning

Simon Jernberg, programansvarig Globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

01:56 Nato: mer än det militära försvaret – vad innebär resten?

Magnus Christiansson, Universitetslektor krigsvetenskap, Försvarshögskolan

21:00 Handlingsfrihet som allierad – hur funkar det?

Tormod Heier, Professor militär strategi och operationer, Försvarshögskolan Oslo

Johan Frisell, enhetschef Säkerhetspolitik på Utrikesdepartementet

51:12 Bilden av Sverige i världen

Madeleine Sjöstedt, Generaldirektör, Svenska Institutet

Per Olsson Fridh, Generaldirektör, Folke Bernadotteakademin

Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare Kvinna till Kvinna

свернуть