Björn Ulvaeus (ABBA) : Raring (1967) Honey
Jag har ditt foto framför mej
Det första kort jag tog av dej för längesen
Du verkar lite blyg men glad
Och du har skrivit det en rad: Till raringen!
Det står här då jag kommer hem
Från jobbet nå'n gång efter fem, min dag är lång
Och allt jag tar i blir för mej
En helig sak som köpts av dej till huset en gång
I val av mönster till gardin,
Jag till och med i köksporslin, jag ser din hand
Och kaktusen är lika ful
Som då du köpte den en jul, men blommar ibland
Jag ser en sprucken vas och ler
Jag minns så väl då den föll ner på tån på dej
Jag tröstade, du föll i gråt
Vi gick på bio efteråt, du höll dej i mej
Åh, raring, jag längtar, jag längtar till dej
Men du är så långt borta från hem och från mej
Jag ser ett hål i vårt staket
Och skrattar för mej själv, jag vet: Det gjorde du
En gång med våran nya bil
Det hörde liksom till den still. Humör för sju
Var dag var fylld av äventyr
Jag kunde aldrig tänka mej
Jag en dag måsta mista dej. Du var ju mitt liv
Åh, raring...
Men sorgen kan va' lika blind
Som lyckan, sveper som en vind och skövlar allt
Vår tid tillsammans blev för kort
Den sommaren då du gick kort blev allting kallt
Se'n minns man hur det var en gång
Och man hör ekot av en sång om kärleken
Man minns en sommar
Minns en vår då fpglar sjöng I varja snår för längesen
Jag har ditt foto...
#abbavoyage
